Jag har haft bloggpaus lite..
Det är inte lätt att hinna med allt nu när pappa & Nicke är i Norge och jag måste ta hand om två bebisar samtidigt (mamma & Frasse).. Helgen har faktist varit jätte bra, i fredags var det fest hos tvillingarna Sasha och Felizia, jag hade super kul med mycket dans, musik och skratt. Tack så mycket både S & F+ allt annat folk :) I lördes gjorde jag lite småsaker med mamma på stan och sen var vi bortbjudna på kvällen, så Frasse fick följa med. Sen drog jag hem igen, där Pillen och Mathilda våldsgästade mig. Så vi kollade film och vräkte i oss massa onyttigheter, men somsagt man lever bara en gång. Sen sov Pillen här och idag har jag,F och mamma varit på ett mysigt utefik och vi åt jätte goda våffor. Ikväll har jag varit ute och gått med hundarna och sen har jag och Challis varit ute och pratat lite. Nu kollar vi på Hitta nemo, jag blir nästan lite generad när jag tänker på hur många gånger jag har sett den filmen haha ;)
Igår satt vi och pratade om hur olika barn växer upp, en del växer upp med 15 syskon och en annan med 0. En del växer upp med bara en mamma, medans en kanske har två stycken. En del barn har hela livet framför sig välplanerat, några andra finner lyckan över att överleva dagen. Det är faktist ganska sjukt, här i Sverige finns det barnvagnar för 38 000:- medans i Sydamerika tar dem ett tygstycke knyter lite här och där plötsligt har de blivit en perfekt bärsele när de ska arbeta för att få mat åt familjen. Älskar man sitt barn mindre om man inte ger dem det absolut dyraste i affären, om de alltid får de som de pekar på. Jag ställer frågan till mig själv, mår de bättre de barnen eller har de kanske svårare att värdesätta riktig lycka, såsom sin familj os.v. De barnen blir redan som små uppfostrad till att pengar är makt, att det betyder allt men så är ju verkligen inte fallat, visserligen är det bekvämt men det är inte allt. Livet har så mycket mer att erbjuda som man kanske börja blunda för isåfall. Jag tror inte att man blir lyckligare för att sina föräldrar ger än allt, enligt mig kan inte lycka eller kärlek köpas, det kan man bara ge gratis..
Igår satt vi och pratade om hur olika barn växer upp, en del växer upp med 15 syskon och en annan med 0. En del växer upp med bara en mamma, medans en kanske har två stycken. En del barn har hela livet framför sig välplanerat, några andra finner lyckan över att överleva dagen. Det är faktist ganska sjukt, här i Sverige finns det barnvagnar för 38 000:- medans i Sydamerika tar dem ett tygstycke knyter lite här och där plötsligt har de blivit en perfekt bärsele när de ska arbeta för att få mat åt familjen. Älskar man sitt barn mindre om man inte ger dem det absolut dyraste i affären, om de alltid får de som de pekar på. Jag ställer frågan till mig själv, mår de bättre de barnen eller har de kanske svårare att värdesätta riktig lycka, såsom sin familj os.v. De barnen blir redan som små uppfostrad till att pengar är makt, att det betyder allt men så är ju verkligen inte fallat, visserligen är det bekvämt men det är inte allt. Livet har så mycket mer att erbjuda som man kanske börja blunda för isåfall. Jag tror inte att man blir lyckligare för att sina föräldrar ger än allt, enligt mig kan inte lycka eller kärlek köpas, det kan man bara ge gratis..
Kommentarer
Postat av: TOBBE
tack att du tittade förbi. Allt bra med dig?
Postat av: TOBBE
svar: ont i halsen? Det var inte kul att höra.
jodå tack att du frågar, det är bara bra med mig.
Postat av: ceelinee ♥
håller med dej! :/
Svar: tack så mycket, måste säga att din var jättefin! :]
Postat av: Anonym
så sant det du säger, fin blogg <3
enligt mig kan inte lycka eller kärlek köpas, det kan man bara ge gratis..
Trackback
